Från munklägret till kungsholmen

Malmen väster om stadskärnan är en av stadens yngsta stadsdelar. Men här bor redan på 1400-­talet franciskanermunkar, eller Gråbröderna, varför Kungs­holmen senare kommer att kallas Munklägret.

Munkarna fiskar och sköter sin boskap, men driver också ett tegelbruk vid Rålambshov. Under 1500-talet drivs munkarna från ön, som då blir kunglig mark.
    På stadsdelen odlas spannmål och hö och borgar­na får mot en avgift låta sina djur beta här. Markerna används också till jakt. Ytterligare ett tegelbruk har under denna tid växt upp på Munklägret. Tegel­bruken lägger grunden för den utveckling som senare kommer bli stadsdelens kännetecken. Här produceras t.ex. tegel till ombyggnationer av Slottet och till de stora palats som växer upp i staden under 1600-talet.
    Östra Munklägret och lite senare även västra delen doneras under mitten av 1600-talet till staden i syfte att flytta hantverkare och tillverkare med brandfarliga eller illaluktande verksamheter hit. De första som flyttar till Munklägret är bl.a. garvare, färgare och repslagare, lockade av skattelättnader och andra privilegier. Dagens gatunamn bär spår från denna tid, t.ex. Garvargatan. Nu bebyggs Kungsholmen snabbt av de nyinflyttade hantverksentreprenörerna. Som kontrast finns här också praktfulla malmgårdar, ibland med ambitiösa trädgårdsanläggningar. Piperska Muren vid nu­varande Scheelegatan är en lämning av trädgårdsmuren som var rest runt greve Carl Pipers eleganta lustgård.
    Även Kungsholmen skulle vid 1600-talets mitt städas upp och förses med det rutformade gatunät som anlades på de flesta malmar. Fleminggatan och Hantverkargatan är några av de gator som blir till då. Först under 1600-talets slut döps Munklägret om till Kungsholmen, efter sin placering mellan de kungliga ägorna på Riddarholmen och Drottningholm.
Malmgårdarna på Kungsholmen börjar redan på 1700-talet omvandlas till fabriker, sjukhus m.m. och Kungsholmen är snart storhantverkarnas och fabrikörernas stadsdel. Stockholms första sjukhus, Serafimerlasarettet, öppnar 1752 i den Gripenhielmska malmgården. Portalen med texten ”Kongl. Lazaret”, idag placerad mittemot Stadshuset, restes 1792 och är det enda som finns kvar av originalet.