De pampiga palatsens tid

Mellan 1636 och 1765 gäller det så kallade ­Bottniska handelstvånget, som gör att rikets handelsmän runt Bottenviken bara får exportera sina varor via handelsmännen i Stockholm.

Som en följd växer staden snabbt. Stadens grosshandlare bygger upp enorma förmögenheter och stärker sitt inflytande. De flesta etablerar sig längs Skeppsbron i ståtliga hus.
    Under 1600-talets stormaktstid utvecklas också stadens förvaltning. Kronan och högadeln har sitt administrativa centrum i stadskärnan och på Riddar­holmen. Det är under den här tiden som de stora palatsen byggs i Stockholm, huvudstaden skulle ju vara värdig en stormakt. Man vill demonstrera sin makt och rikedom och av de över 50 palats som byggs då finns hela 32 kvar idag, t.ex. Tessinska palatset på Slottsbacken.
    Det växer upp tullstationer runt staden och på vattenvägarna. Än idag pratar man om Stockholm ”innanför och utanför tullarna”, även om deras placering nu ser annorlunda ut.